Radio i Sverige, Info från Tekniska museet.
Väl värt ett besök om ni är i Stockholm.

 
 
 
Foto: Tekniska museets arkiv

Foto: Tekniska museets arkiv

 
 
 

Radio är från början en teknik att sända meddelanden med radiovågor från en sändare till en mottagare. I början av 1900-talet utvecklades en teknik som gjorde det möjligt att sända tal och musik från en sändare till flera mottagare samtidigt, så kallad rundradio.

 
 

Den första kända överföringen ägde rum i USA. Det var Reginald Fessenden och Ernst Alexanderson som på julaftonen 1906 utanför New York sände ett program med grammofonmusik, tal och sång till några lyssnare som försetts med mottagare. Det beskrivs som det första rundradioprogrammet. Men det var en engångsföreteelse.

Under första världskriget utvecklades emellertid tekniken och under 1920-talet i USA tog radiorörelsen fart efter Lee de Forest framgångsrika försök med trådlös telefoni. Från Amerika spred sig rörelsen först till England och därefter till den europeiska kontinenten.

I Sverige föds ljudradion i en bombsäker betongbunker i Boden. Därifrån genomförs den första officiella utsändningen i juli 1921 när Gustaf V öppnar en utställning i Luleå. Sändningarna fortsätter och man bjuder in musiker och sångare. Det händer till och med att en hel musikkår tränger ihop sig i den provisoriska studion i bunkern.

 
 
Radiolyssnare i Östergötland omkring 1930. Foto: Tekniska museets arkiv

Radiolyssnare i Östergötland omkring 1930. Foto: Tekniska museets arkiv

 
 
 

Pionjäranda

I början på 1920-talet kommer försökssändningar med radio i gång på några olika ställen. 1922 börjar Telegrafverket sända radio på försök från Stockholm. Samma år startar även Svenska Radioaktiebolaget sina försökssändningar från en fabriksbyggnad på Kungsholmen. Nya Varvets kustradiostation sänder från 1923 "Göteborgs Fiskhamnsrapport". Tidningarna visade intresse för fenomenet och Stockholmstidningen demonstrerade den "högtalande telefonen" under fyra dagar på sitt kontor i Stockholm mot en avgift.

Radion har fortfarande inte fått ett svenskt namn. Oftast använder man det engelska ordet "broadcasting". Man vill ha ett svenskt begrepp för "broadcasting" i stället för ordet radiotelefoni, trådlös telefon eller radiofon. En tävling ordnas därför i dagspressen. En ung teknolog föreslår "rundradio" vilket sedan blir det officiella namnet. Idag säger vi helt kort radio.

 

Statliga sändningar

Sedan 1905 måste man ha tillstånd från Kunglig Maj:t för att telefonera utan tråd, alltså både för att sända radio och lyssna på radio. Det gäller även för innehav av den allra enklaste mottagare.

På grund av det stora radiointresset ökar ansökningarna om att få sända och på flera håll bygger radioentusiaster egna sändare. Staten anser emellertid att sändarna bör vara statliga. När riksdagen 1924 beslutar om den organisation som ska ha hand om radioverksamheten får det statliga Telegrafverket sköta utsändningarna. Radiotjänst, ett nybildat, halvstatligt bolag med radioindustrin, tidningarna och nyhetsbyrån TT som delägare, får hand om programverksamheten. Det innebär i praktiken ett statligt monopol för rundradion.

 

Hemmabyggen

Radiointresset sprider sig snabbt till allmänheten och under några få år i början av 1920-talet rasar en slags "radiofeber". Intresset understöds av hemmabyggen och egenhändigt hopplockade radioapparater. Varje försök från statens sida att reglera ägandet av radioapparater faller på amatörernas möjligheter att bygga sina egna apparater.

 

Radioamatörerna

Radioamatörerna spelar en viktig roll när radion introduceras. Som radioamatör räknas även dem som ägnar sig enbart åt att lyssna till radio. Amatörerna förbättrar och populariserar tekniken. De köper billiga kristaller och tillverkar själva övriga komponenter i en radio. Amatörerna använder inte bara den nya tekniken, de experimenterar med den, modifierar den och söker vidga dess möjligheter. Det nya mediet ska förändra världen som ska knytas samman i ett osynligt nätverk där evig fred och samförstånd ska råda.

 

För den händige

Radiointresset tar sig många former. Ett stort antal hand- och experimentböcker för amatörer kommer ut och många radiotidskrifter startar. Äldre apparater med glödande lampor eller glimmande kristaller, lådor i ädelträ, panel och rattar i plast utstrålade en förförisk skönhet. Självbyggarens skapelse var också uttryck för stor hantverksskicklighet och konstnärlig skaparglädje. I veckotidskrifter som Allers Familje-Journal får hemmabyggaren goda tips och varuhus inrättar särskilda radioavdelningar. Nordiska Kompaniet har redan 1923 en radioavdelning kallad "Radiohytten".

 

Radioklubbar över hela landet

På flera håll i landet bildas radioklubbar. Man samlas i offentliga lokaler som ordenshus eller Folkets Hus för att lyssna tillsammans. En del radioklubbar sätter upp egna sändarstationer och producerar lokalprogram. 1922 grundas Svenska Radioklubben som ansluter olika lokala radioklubbar. Ett år senare har klubben 1 200 medlemmar. När Radiotjänst startar 1925 finns det 15 radioklubbar med egna sändarstationer. Dessa privata stationer återutsänder riksprogrammet från Radiotjänst. Det ska jämföras med de fem statliga stationerna som drivs av Telegrafverket. Så småningom övertas de privata stationerna av staten.

 
 
Ingenjör Einar Malmgren som hallåman vid de första sändningarna. Foto: Tekniska museets arkiv.

Ingenjör Einar Malmgren som hallåman vid de första sändningarna. Foto: Tekniska museets arkiv.

 
 
 

Radiotjänst

Den 1 januari 1925 startar Radiotjänst sina sändningar. Premiärdagen börjar med en högmässa följt av en festkonsert och dramatisk uppläsning. Dagen avslutas med nyheter från TT och en väderleksrapport från SMHI.

 

Bildning och nöje

Radiotjänsts uppgift är att bilda och underhålla. Programmen ska vara "av växlande art och skänka god förströelse, hållas på en hög ideell, kulturell och konstnärlig nivå, vara präglade av vederhäftighet, saklighet och opartiskhet. Rundradiorörelsen skall så bedrivas att folkupplysningen och folkbildningsarbetet därigenom befrämjas." Musiken svarar för en stor del av sändningstiden. Man föredrar direktsänd musik framför grammofoninspelningar. Teater blir också ett viktigt inslag i radion. Mediet visar sig passa bra för teater och många av tidens manusförfattare skriver direkt för radion.

 

I allmänhetens tjänst

Verksamheten finansieras med licensmedel och står därmed i allmänhetens tjänst, dvs tillgodoser såväl samhällets intressen som publikens önskemål. Begreppet "public service" introduceras först på 1960-talet. I början sänder man ett par timmar varje kväll men så småningom fylls etern även på andra tider med musik, teater, föredrag, uppläsningar, gudstjänster, debatter, skolradio, nyheter, väder, sport och evenemang.

Under 1930-talet får radiodebatter en allt större plats. De ger radion möjlighet att ta upp aktuella ämnen och samtidigt vara objektiv. I början förs alla debatter från färdigskrivna manus och det är först in på 1940-talet som man släpper det kravet. Tidningarnas Telegrambyrå, TT, har monopol på nyhets- rapporteringen fram till 1947 och först 1956 får radion egna nyhetssändningar. TT sänder sista gången 1995. 1937 startar Dagens Eko, i början enbart som ett kommenterande nyhetsprogram.

 

Stockholm-Motala

Telegrafverket sköter utsändningen från de första stationerna i Stockholm, Göteborg och Malmö.

1927 byggs Motala långvågsstation, en av Europas starkaste rundradiostationer. "StockholmMotala" anger att programmet sänds från en studio i Stockholm via ledning till Motala för att därifrån gå ut i etern.

1947 provsändningar över Stockholm på FM, en förbättrad teknik för distribution av program.

1967 invigs Kaknästornet och blir distributionscentral för radio- och TV-trafiken i Sverige.

1995 börjar Sveriges Radio med digitala sändningar, DAB.

 

Inspelningsteknik

Under 1920-talet finns inga tekniska möjligheter att i förväg spela in ett radioprogram. Allt sänds direkt vare sig det görs i studio eller på annan plats. 1932 görs den första inspelningen på en lackskiva. Gravyrverk för lackskivor installeras även i företagets reportagebilar. Inspelningstiden per skiva är tre minuter. På mitten av 1950-talet gör bandspelaren med sitt magnetband entr. Nu är det dessutom möjligt att snabbt och enkelt redigera det inspelade materialet. Vid inspelning av programmet "Vättern Runt" på 1950-talet används en bandspelare av märket "Maihak MMK 1", med mekanisk motor av "urverkstyp". Efter varje uppdragning kan bandspelaren användas i ca fyra minuter. I dag spelas det mesta in och redigeras digitalt.

 

Sven Jerring med från början

Sven Jerring, en av radions alla personligheter, är med från den allra första tiden och utvecklar många av radions olika program. På bilden ser vi Jerring komma ut från Radiotjänsts första reportagebil, en svart Volvo. Reportagebilarna är i början utrustade med gravyrverk. Från 1943 sänder man trådlöst från bilarna till studion. Samtidigt blir även reportern mobil med en bärbar UKV, ultrakortvågssändare.

Jerring rapporterade från flera sportevenemang. Bilden visar honom vid rapporteringen av landskampen i fotboll mellan Sverige och Norge 1931. Mikrofonen kallas "sockerbiten" och är kopplad via telefonledning till radiocentralen på Kungsgatan 8. Det krävs en enorm förstärkare och omfattande teknik för denna typ av sändningar.

 

Ut i landet

1977 startar Sveriges Lokalradio AB. Radion ska närma sig folket ute i landet och Stockholmsdominansen brytas. På 24 orter får man en lokalradiostation och eget sändningsområde. Lokalradion får sändningstider i P3 och 1987 en egen kanal, P4.

 

Årtal på Sveriges radio

1925 Radiotjänst börjar sina sändningar.

1955 Den nya kanalen P2 startar.

1957 Radiotjänst byter namn till Sveriges Radio och får monopol på både radio- och TV-sändningar. Folkrörelserna kommer in som delägare.

1961 Sveriges Radio flyttar in i det nybyggda radiohuset på Gärdet i Stockholm.

1964 P3 startar reguljära sändningar.

1977 Stereosändningar startar i riksprogrammen.

1979 Sveriges Radio delas upp i fyra programproducerande dotterbolag: Sveriges Riksradio, Sveriges Lokalradio, Sveriges Utbildningsradio och Sveriges Television.

1987 Lokalradion får en egen kanal, P4.

1993 Sveriges Radio blir en självständig stiftelse vars ledamöter utses av regeringen. Radiomonopolet bryts.

 
 
Ljudeffekter till radioteater. Foto: Tekniska museets arkiv

Ljudeffekter till radioteater. Foto: Tekniska museets arkiv

 
 
 

Senast uppdaterad: 2010-12-07

 

 

The history...  

CB has come a long way to get to the system we have here today...

CB radio was first started in the U.S.A. in 1958. In the early 1970’s, truck drivers going on strike,fuel shortages, and the introduction of a 55 mph speed limit made CB indispensable to those on the road. Drivers used CB to locate fuel, and get advance warning of speed traps - hence the adoption of codes and slang, to avoid the ears of the highway patrol, often also fitted with CB.

In 1976, the original 23 channels were increased to 40, due to it’s popularity, and in that year 10 million CB sets were sold in the states !

CB sets found their way into the UK and a growing number of people risked heavy fines and the confiscation of equipment to establish illegal “pirate” UK CB. As numbers increased, clubs started up and began to campaign for the legalisation of UK CB. The pressure from these user groups eventually paid off and CB radio was legalised in this country in November 1981.

We were given two sets of channels, both using the FM mode (as opposed to the American AM service).

These bands were one set of 40 channels at 27MHz, and another 20 channels further up the frequencies, into the UHF band at 934MHz. The 934 service was never as popular as 27MHz, as the equipment was expensive and complicated to set up correctly. This band has since been withdrawn, and it is now illegal to use 934MHz CB equipment, as the frequencies are now used for mobile phones.

In it’s first few years, CB was very popular, in fact most “older” radios still being used today date from the early 80’s, when huge numbers were imported, and every high street had a CB shop.

Although the number of users has fallen considerably since then, some areas are still very busy, while others have only a handful of users.

In 1986, another set of 27MHz channels were made legal, to bring us into line with the CB service in the rest of Europe. This band of 40 channels, (known as the EU or CEPT band), is still quieter than the UK band, so longer distances are achievable, sometimes hundreds even thousands of miles in freak weather conditions.

Although the two bands were both legal to use, you had to have a separate CB radio for each band. This changed when, in 1997 the type approval for 80 channel rigs was issued. It took the manufacturers about 9 months to produce units that passed these (very stringent) specifications, and the Maycom EM-27 was the first of these new high-tech sets.

The introduction of 80 channel CB rigs sparked a renewed interest in CB, and more CB's can to the market place.

In 2000 the legislation changed again, allowing "multi standard" cb's - the idea of these is that they have all the different european countries legal cb channels programmed in and you simply tell it what country you're operating it in and it gives you access to all the channels that are legal for that country.

This has lead to a huge increase in the numbers of cb's available as the manufacturers could bring out sets that they could sell in th whole of europe, instead of making different versions for each country... at the time of writing (August 2010) there are now around 30 different cb's available!

Nowadays, CB has as many different uses as there are users...

Motorway drivers getting traffic reports & directions - Off-roaders out greenlaning - farm workers co-ordinating work or keeping in touch with each other - children sharing their homework - families and friends on motoring holidays and days out - community groups organising cycle races & events, and those who just use it to make friends... people from all walks of life still use and value CB radio.

In late 2006 the UK cb license was abolished, and whilst the majority of users didn't seem to bother with getting one anyway, it's helped to attract new users.